Kategoriarkiv: Getingar


Getingar

Med sina svartgula teckningar och karakteristiska kroppsform är getingar lätta att känna igen. Det finns 14 arter av sociala getingar här i landet men de benämns normalt bara getingar, eftersom de liknar varandra både till levnadssätt och utseende. De arter som oftast bygger sina bon i byggnader är vanlig geting, Vespula vulgaris, och tysk geting, Vespula germanica. Bålgeting, Vespa crabro, är inte så vanlig men å andra sidan lägger man märke till den när den dyker upp.

Arbetsfördelningen är karakteristisk för det sociala livet och gör det effektivt. Hos getingar består den i att drottningar och hanar sörjer för fortplantningen och arbetarna bygger boet, föder larverna och ansvarar för samhällets försvar. Arbetarna är sterila honor. I motsats till honungsbin har getingar inte utvecklade metoder för att gömma föda för vintern och på våra breddgrader är getingarnas samhällen ettåriga.

På höstarna upplöses samhället och alla arbetarna dör. Innan det har gått så långt har nya drottningar och hanar kläckts och svärmat ut ur boet. Hanarna dör strax efter parningen medan de unga befruktade drottningarna uppsöker ett skyddat ställe där de kan tillbringa vintern. På vintrarna kan man hitta de sovande drottningarna på dolda ställen på vindar och i uthus. Drottningarna kommer normalt fram ur vinterdvalan i mitten av april och så går de var för sig i gång med att hitta ett passande ställe för det nya boet. Det kan vara en hålmur, en vind eller under ett taksprång. Det bo som drottningen bygger är klotrunt och stort som en valnöt.

Inne i boet bygger hon 10-20 sexkantiga celler och i botten av varje cell lägger hon ett ägg. Äggen klistras fast för cellerna sitter på vågräta plattor med öppningen nedåt. Så snart äggen kläcks får drottningen fullt upp med att hämta mat till larverna. Först ungefär en månad efter äggläggningen, normalt i slutet av maj, kommer de första vuxna arbetarna ut ur pupporna. Det betyder att samhället kan ta fart. Drottningen kan koncentrera sig på äggläggningen medan arbetarna övertar byggverksamheten och larvuppfödningen.

På sensommaren kan ett getingbo bestå av 5-6000 individer. Man kan ofta se getingar sitta och gnaga på telefonstolpar, staket eller andra träföremål. De fina träfibrerna blandade med saliv blir ett förträffligt papper som de bygger boet av. Samma material används till det skyddande yttre lagret som får getingboet att likna en något oval, grå fotboll och till de sexkantiga cellerna för larverna. Larverna lever uteslutande av animalisk föda. Den består i huvudsak av flugor och fjärilar som de vuxna getingarna kan fånga i luften.

Med sina kraftiga käkar skär de vingar och ben av offret och tuggar det till runda matbollar som de bär hem till larverna. De vuxna getingarna lever av flytande kost. Man kan se dem dricka nektar och fruktsafter. Lustigt nog blir de också matade av larverna. I utbyte mot flugköttet stöter larverna upp en sockerhaltig vätska som arbetarna ivrigt slickar i sig. Utöver att förse arbetarna med näring så har denna ömsesidiga matning helt säkert en social funktion som tjänar till att stärka banden i samhället. Den mesta delen av sommaren har getingarna fullt upp med sina nyttiga göromål och man ser förvånansvärt lite av dem, även om de har sitt bo i själva huset. På sensommaren avtar larvuppfödningen, arbetarna lever en dagdrivartillvaro och är irriterande i sitt sök efter söta saker, tills frosten gör slut på dem.

Getingar kan vara en allvarlig plåga i bagerier, fruktaffärer och andra livsmedelsverksamheter. I det privata hushållet är det främst när man syltar eller äter i det fria som man märker av getingarna. Då de uppsöker kadaver, slaskspannar och liknande ställen kan de liksom flugorna betraktas som potentiella smittospridare. Som bekant kan de också stickas och i vissa fall kan det vara motiverat att utrota ett getingbo om det finns för nära inpå.

Förebyggande åtgärder och bekämpning
Insektsnät vid takfoten och andra ställen där det finns direkt ingång till undertaket eller på andra platser där man vet av erfarenhet att getingarna bygger bo, kan i viss mån förhindra att de börjar bygga. En lämplig bekämpningsmetod är helt enkelt att pudra boet med ett insektsgift som sprutas i öppningen. Skyddskläder, mössa med nät och handskar rekommenderas. En snabbverkande insektsspray innehållande pyretrin kan användas på samma sätt. Om man inte kan komma åt själva boet, när det exempelvis sitter i en vägg, kan man pudra hålen som getingarna använder för att ta sig till boet. Man bör inte stänga igen öppningarna.

Det kan leda till att getingarna hittar en annan väg ut och det kan vara in i huset. Under alla omständigheter är det bäst att bekämpa sent på kvällen när alla djur är hemma och det är någorlunda lugnt. Getingar är inte så aggressiva och aktiva i mörker ochlågatemperatureL Har man ett hus där man av erfarenhet vet att getingar bygger bo kan det vara klokt att inspektera tidigt på sommaren och oskadliggöra eventuella bon innan de har blivit alltför stora. Ljusfällor i exempelvis bagerier och livsmedelsfabriker kan vara effektiva mot getingar.