Småkryp och hygien

Vissa av de insekter, kvalster och andra leddjur som finns inomhus kan direkt eller indirekt påverka vår hälsa eller vårt välbefinnande. De kan med andra ord utgöra ett hygieniskt problem.

Småkryp som en direkt orsak till sjukdom eller obehag
En del blodsugande eller stickande leddjur kan, när de angriper huden, direkt orsaka smärta medan andra kan orsaka överkänslighetsreaktioner. Dammkvalster kan exempelvis orsaka astma. Smådjur i maten kan i särskilda fall vara direkt hälsovådligt, som t ex stora mängder kvalster i mjölprodukter. För många kan blotta närvaron av helt ofarliga småkryp sätta ner allmäntillståndet. Det kan yttra sig om allt från en allmän känsla av obehag till egentlig ångest. Hos vissa kan detta utveckla sig till ett sjukligt tillstånd av hallucinationer där patienten kan känna sig förföljd av inbillade kryp.

Överkänslighetsreaktioner
På fjärilsvingar sitter små fjäll som ger vingarna dess färg, mönster och lyster. Det är ombildade hår som lätt kan lossna och sväva runt i luften. Människor som bor eller arbetar på ställen där det finns många fjärilar kan drabbas av astma eller eksem orsakade av fjällen. Annan insektsbehåring, tex de hullingförsedda borst som larver av ängrar har, kan också vara myckef irriterande för slemhinnor, i ögon och luftvägar.

Småkryp som smittospridare
Smittämnen, dvs sjukdomsframkallande mikroorganismer av olika slag, kan överföras av småkryp i princip på två olika sätt. I det första fallet är smittämnet helt beroende aven bestämd insekt eller kvalster och kan endast överföras med dessa. Välkända exempel är gula febern och sömnsjuka, som inte förekommer i vår del av världen, och malaria som praktiskt taget har försvunnit från Europa. Gemensamt för sjukdomarna är att mikroorganismerna, själva smittämnet, måste genomgå en bestämd utveckling i insektens tarm innan de kan överföras nästa gång de suger blod.

Vid andra sjukdomar hamnar smittämnet via insektens exkrementer på huden, tex fläcktyfus som överförs med klädlus och pest som överförs med råttloppor. Härifrån sprids mikroorganismerna vidare genom småsår som uppstår när man t ex kliar sig. Vid det andra sättet överförs sjukdomen mera slumpmässigt. Djur som exempelvis husflugor, spyflugor, kackerlackor och faraomyror kan när de uppsöker exkrementer, kadaver och avfall få sjukdomsframkallande smittämnen på eller i sig och på så sätt föra dem vidare. Många tarmsjukdomar kan överföras när insekter som tidigare besökt smittade föremål hanmar på livsmedel som inte sköljs eller värms upp.

Särskilt gäller detta om mikroorganismerna får en dag eller två på sig att föröka sig. Det är mycket svårt att visa hur allvarlig denna form av smittospridning är i jämförelse med andra smittovägar, genom luften eller genom direktkontakt. Oavsett detta måste småkryp under alla förhållanden anses som oönskade där det ställs höga krav på hygienen, t ex i laboratorier, på sjukhus och på platser där livsmedel hanteras.