Hem » Djur som kan bitas » Vägglus

Kategoriarkiv: Vägglus


Vägglus

I motsats till de flesta andra skinnbaggar är vägglusen vinglös. Kroppen är papperstunn när den inte är blodfylld. Färgen är rödbrun. Vägglusen härstammar så vitt man vet från Asien och är med människans hjälp spridd till alla varmare trakter på jorden. Den var redan i forntiden ett ökänt och avskytt djur i Medelhavsområdet. Då vägglusen kräver ett varmt och torrt klimat för att trivas spreds inte vägglusen till våra trakter innan bostäderna blev ordentligt uppvärmda. Till Sverige kom den först 1807 men i gengäld blev den snabbt väldigt allmän. Att vägglusen återigen har blivit sällsynt beror på den tidigare regelbundna kontrollen och de syntetiska insekticiderna. Vägglusen uppsöker bara blodgivaren när den är hungrig.

Tiden mellan måltiderna tillbringar den på lämpliga gömställen i närheten av sängen. Vanliga gömställen är springor och sprickor i träverk, sängfogar, under löst sittande tapet, bakom bilder och väggrnattor. Den kan inte uppfatta en människa på längre håll, men på ett avstånd på 5-10 cm vägleds den av värmeutstrålningen från kroppen. En vägglus kan krypa på väggarna och kan även gå med ryggen nedåt i skrovliga tak. De är dock inga duktiga klättrare utan faller ofta ner.

Det är sannolikt bakgrunden till historier om listiga vägglöss som sedan de upptäckt att sängbenen stod i vattenskålar, gick upp i taket ovanför offret och sedan släppte taget och föll ner på stackaren i sängen. Vägglöss är inte kapabla till sådana tankeoperationer. En vuxen vägglus kan under loppet av 10 minuter suga i sig upp till sju gånger sin egen vikt i blod. Fet och drucken tumlar den tillbaka till sitt gömställe för att smälta maten, para sig och lägga ägg tills den blir hungrig igen. Äggen läggs i gömställena där de klistras fast mot underlaget. Totalt lägger honan ungefär 200 ägg, 4-5 om dagen. Antalet ägg är beroende av yttertemperaturen och andra yttre faktorer. När temperaturen understiger 10°C upphör äggläggningen. Vägglusungarna är små kopior av de vuxna djuren. De ömsar hud fem gånger under sin tid och behöver i varje stadium ett mål blod. Betydelse Några människor, ca 10% reagerar inte alls på vägglössbett, men de flesta reagerar med kraftig klåda och obehag. Det är inte känt om vägglusen sprider några sjukdomar.

Förebyggande åtgärder och bekämpning

Vägglusen sprids övervägande med bagage och bohag. Man kan få vägglöss på köpet när man handlar begagnade möbler eller gör containerfynd. De finns ibland på hotellrum och sprids därifrån när de har gömt sig i den resandes bagage. Att vägglössen är vanligare i varmare trakter beror bl a på att de överlever utomhus vilket gör bekämpningen av dem svårare. Vägglöss bekämpas med en grundlig behC).ndling av deras gömstä~ lenmea ett insektsgift. Aven en del av de ryggradsdjur som vi mer eller mindre ofrivilligt delar bostad med plågas av vägglöss som gömmer sig i deras bon och reden. De kan lätt förväxlas med vår egen vägglus och kan ibland komma in i vårt sovrum. När de i sällsynta fall angriper människor kan de väcka ett visst obehag.

Fladdermusens vägglus
Kan finnas på de platser där fladdermössen håller till.En vägglus drömmer om gamla dagar. Teckning från Robert L. Usingers klassiska verk, ”Monograph of Cimicidae”. Fladdermöss var nog vägglössens ursprungliga värddjur. Då våra förfäder för några hundra tusen år sedan delade bostad med fladdermöss i grottor, anpassade en del vägglöss sig till att leva av människoblod och de har följt oss sedan dess.

Duvans vägglus
Det är möjligen enbart en ras av vår egen vägglus. Man kan riskera besök av dem om det finns ett duvslag på vinden. Duvans vägglus kan också komma från de förvildade tamduvor som är så vanliga i våra städer. De är ganska aggressiva men lyckligtvis också ganska sällsynta.

Svalans vägglus
Som namnet antyder håller denna lilla art till i svalbon. Den kan komma in i bostäder i sina försök att finna ett offer när svalungarna har lämnat redet.