Flugor

Husfluga
Mycket tyder på att husflugan ursprungligen kommer från Afrika. I dag är den utbredd över hela jordklotet. I Nordeuropa fick husflugan inte fotfäste förrän det blev vanligt att stalla in djurenomvintern, vilket inte skedde förrän i begynnelsen av järnåldern, ca 400 f. Kr. Husflugans larver lever i gödsel men de kan också utvecklas i köksavfall och liknande. Husflugans hona kan lägga 1000 ägg. Vid de bästa betingelserna, dvs vid ca 30°C, tar det bara sju dagar från det att ett ägg är lagt tills den fullbildade flugan kläcks ur puppan. Husflugorna är ett miljöproblem i förbindelse med husdjursproduktionen. Dels är de potentiella smittospridare, dels är de irriterande för djuren och slutligen uppstår det ständigt problem när flugorna söker sig till grannarna. Det finns ingen anledning till panik för att det sitter några flugor i sockerskålen. I ett hushåll spelar flugorna en relativt liten roll som smittbärare.flugan

Men de kan vara mycket enerverande och svärmar av flugor på människor och matvaror tycker de flesta är mycket obehagligt. Förebyggande åtgärder och bekämpning Förebyggande åtgärder måste i första hand baseras på en god hygien så gödsel och annat avfall inte ligger utsatt för flugornas äggläggning. I hemmet fungerar en hederlig flugsmälla bra efter lite träning. Man kan också hänga upp giftfria, klibbiga remsor av papper. Bekämpning i stallar är fortfarande i hög grad baserad på kemiska medel.

Det finns även ljusfällor med flugdödande elektriska högspänningsnät. För att skydda nötkreatur finns brickor som nyps fast i örat. För biologisk bekämpning av husflugan i stallar och liknande finns det rovflugor att köpa. Skalbaggar av släktet Carcinops (pansarbaggar) finns ofta i stort antal i gödsel, särskilt i hönshus. Det är glupska rovdjur som bidrar till att minska antalet flugor. Husflugor som transportörer Ibland kan man se smådjur klamra sig fast på flugorna. Flera arter av kvalster kan på detta sätt låta sig transporteras från en plats till en annan. Det rör sig i samtliga fall om arter som lever i de avfallshögar från vilka flugorna har kläckts. Man behöver därför inte vara orolig för att dessa fripassagerare blir något problem inomhus. Även bokskorpioner kan utnyttja transportsättet.

Takdansfluga, liten husfluga
Näst efter husflugan är takdansflugan den vanligaste inomhus. De flyger oupphörligt runt taklampor och andra föremål. Takdansflugan lägger sina ägg i mycket fuktiga, ruttnande ämnen, t ex fuktig gödsel, i köksavlopp och liknande platser. Där utvecklas de egendomliga, platta, taggiga larverna. Den lilla husflugan är speciellt vanlig på hönserier och minkfarmer.

Spyflugor
Vårt sätt att namnge månaderna är ett arv från den romerska kalendern. I folkmun har månaderna haft andra namn. I Danmark kallades juli ibland för maskmånaden (i Sverige rötmånad). De maskar man hade i åtanke var spyflugelarver. Bara det säger något om hur stort problem det måste ha varit för de gamla nordborna att behålla köttvarorna för sig själva under sommarhalvåret. De spyflugor man oftast stöter på inomhus är den vanliga kraftiga, gråblå spyflugan Calliphora vicina och de lite mindre, grönmetallskimrande guldflugorna av släktet Lucilia.
Spyflugan lägger normalt sina ägg på döda djur. Lukten av kött kan locka till sig spyflugor på flera kilometers håll. De kan också lägga ägg på andra ruttnande, organiska ämnen och på exkrementer. Äggen kläcks på mindre än ett dygn och larverna gräver sig genast ner i maten. De växer snabbt och redan efter en veckas tid är de fullvuxna och lämnar då kadavret. Om larverna inte har möjlighet att gräva sig ner i marken kan de krypa långa vägar för att hitta en lämplig förpuppningsplats. Inomhus kan spyflugelarver komma från döda fågelungar eller från döda råttor och möss. En död råtta är mat till 4 000 larver.

Det är kanske obehagligt med krypande larver men i gengäld slipper man aslukt som ofta kan vara långt värre. Larverna söker sig bort från ljuset och förpuppar sig ofta i springor eller under en matta. Atta till tio dagar senare kommer de vuxna flugorna fram ur pupporna, masar sig tillljuset och är snart redo att flyga i väg, para sig och lägga ägg. Spyflugorna, liksom de andra flugorna, har skärskådats i sina roller som smittspridare. Dessa och andra smådjurs möjliga roll som smittspridare har diskuterats på sid 6l. Spyflugornas efterlämningar är inte hälsosamma. Vill man använda kött som är angripet, ska man renskära det ganska omsorgsfullt. Skulle det å andra sidan komma med några ägg eller någon larv i maten ska man inte gripas av panik för den sakens skull. De klarar varken tillagning eller någon längre tid i vår mag-tarmkanal.

Allmän köttfluga
Den stora allmänna köttflugan kommer inte så sällan inomhus. Liksom de egentliga spyflugorna lägger den ägg i döda djur. Man ska därför hålla köttvaror utom räckhåll. Köttflugans ägg kläcks i samma ögonblick de läggs, så i princip föder den levande ungar.

Bananfluga, ättiksfluga
Om man låter en bit banan eller en uppskuren tomat ligga på köksbordet kommer ibland några små gulbruna flugor som flyger på ett försiktigt sätt. I köket kommer de också ofta till flaskor med slattar av vin, mjölk, öl eller liknande. Även ketchup, marmelad och ättika faller dem i smaken. Bananflugorna lägger sina ägg direkt i dessa varor och efter några dygn kommer larverna fram ur äggen. De är fullvuxna och förpuppar sig efter fyra till fem dagar. De vuxna flugorna kan börja lägga ägg 24 timmar efter det att de har lämnat puppstadiet. Under optimala förhållanden är generationstiden under 10 dagar. Flugorna kan vara väldigt irriterande och i fabriker som gör marmelad eller kokar frukt och grönsaker kan bananflugorna utgöra ett ekonomiskt problem. För att förebygga problem med bananflugor bör man förvara saker som lockar flugorna på ett sådant sätt att de inte kan lägga ägg på dem. Bananflugor är mycket välkända försöksdjur. De har använts vid epokgörande iakttagelser inom biologin och då speciellt inom ärftlighetsforskningen.

Ostfluga
Ostflugor lägger trots namnet inte bara ägg i ost. Larverna trivs också i andra mjölkprodukter, köttvaror samt i avfall och exkrementer. Larverna kallas för hoppare för de har en fantastisk förmåga att hoppa. Konststycket utför de genom att bita sig i svansen, spänna kroppsrnusklema och sedan släppa taget om svansen. Tidigare var ostflugor något aven plåga i både kött- och ostaffärer samt i hushållen, men i dag är ostflugan ett ganska sällsynt skadedjur.

Puckelflugor
Puckelflugornas larver trivs i nästan alla slags ruttnande material, både av vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Det kan därför vara svårt att ta reda på varifrån de kommer om de plötsligt dyker upp i stort antal. De kan komma från ett kadaver, från avfall av diverse slag eller avloppet. De kan ibland betraktas som skadedjur i torkat kött.

Kommentarer

kommentarer

Leave a Reply