Allmänt lövfly

Vass och halm är gamla taktäckningsmaterial, speciellt i södra delarna av landet. På senare tid har stråtak vunnit viss popularitet igen. Främst beroende på att det är väldigt vackert men också för sin förträffliga isoleringsförmåga. Husbocken trivs inte under stråtak för att det helt enkelt inte blir tillräckligt varmt under sommaren. En av nackdelarna med stråtak är att det kan angripas aven rad skadedjur.

När man lagt ett nytt stråtak av halm eller vass kan huset ibland myllra av gråbruna fjärilslarver. I naturen lever larverna av torra löv i trädgårdar, i vass och annat gräs och transporteras till huset med takmaterialet. Det är nästan alltid de fullvuxna larverna som ger sig till känna på det här sättet när de på hösten lämnar taket för att finna en lämplig övervintringsplats. Larverna av det allmänna lövflyet söker sig ofta inomhus på hösten. De kan ibland ge sig på att gnaga en lega i underlaget innan de spinner in sig för att övervintra. Följande vår förpuppar sig larven och förvandlas till fjäril. De vuxna fjärilarna lägger inte ägg i taket igen.

Man är alltså bara utsatt för en generation och det finns vanligtvis ingen grund till någon drastisk bekämpning. Harkrankslarverkanocksåfinnas som ”mask” i stråtak. Normalt lever de i fuktig jord så det är bara i gamla, fuktiga och mossbeklädda tak de kan trivas. Den skada som harkrankslarverna gör på det i förväg något medfarna taket är begränsad. Förstörelsen kan dock ta fart om kajor, skator eller andra fåglar finner denna födokälla och börjar riva upp taket för att få tag på larverna. Flera arter av grävsteklar utnyttjar stråtak för boplatser. På vissa ställen kan stråtak härbärgera stora kolonier av de slanka steklarna som under sommarmånaderna kilar in och ut från de ihåliga rören, främst i takskägget. De flesta av dem livnär sig på bladlöss.

Gråsparven bygger inte så sällan bo i stråtak. Den drar ut strån och gräver tunnlar in i taket. Det är speciellt takåsen och takskägget den går på. Den enda effektiva, men inte speciellt eleganta, åtgärden är att täcka dessa områden med ett galvaniserat kycklingnät.

Stenrnården slår sig ofta ner på vindar. Det kan vara svårt att säkra ett hus mot stenmård. Speciellt svårt är det om huset har ett stråtak eftersom de helt enkelt kan slita hål på det. Mården river hål på stråtaket med klorna och hålet får därför en fransig kant. Stenrnården förekommer inte i Sverige men väl i Danmark där stråtak även är vanligare. Råttor  kan också arbeta sig in genom ett stråtak. I motsats till stenrnården biter de sig igenom och hålet får därför jämna och skarpa kanter.

Kommentarer

kommentarer

Leave a Reply