Förebyggande åtgärder och bekämpning av skadedjur i textilier

Varifrån kommer de?
Som framgår av avsnitten som behandlar de enskilda arterna kan textilskadegörarna komma från en rad olika ställen, några flygande utifrån. Djur- och fågelbon intar något aven särställning i detta avseende. Speciellt duvbon, men även sparvoch svalbon härbäIgerar nästan alltid ett stort urval av potentiella textilskadedjur. Se figuren på sid 94. Fågelbon kan alltså inte tolereras i eller på museer, magasin eller andra platser där oersättliga kläder bevaras. Döda möss och andra kadaver, döda insekter och annat organiskt material är också ypperliga platser för textilskadedjur. Blommande buskar runt huset drar till sig ängrar. Insektsnät för fönster är ett bra sätt att hindra dem från att ta sig in i huset.

Ljus, piskning
Klädesmal och andra djur som kan angripa textilier är i regel ljusskygga. DäIför är speciellt material i ylle som förvaras i mörka lådor och skåp i farozonen. Ett undantag är mattbaggelarver, som inte drar sig för att träda fram i ljuset och som ofta äter på .~xempelvisyllegardiner. Agg från insekterna förstörs lätt när man borstar, piskar eller dammsuger tyget. Därför är textilier som får ligga i fred en längre tid säIskilt utsatta för angrepp.

Tvätt
Som tidigare nämnts är ullätande insekter beroende av ett visst kosttillskott i form av smuts eller fläckar på tyget. Det innebär att ska man lägga undan kläder en längre tid är det viktigt att de är rena. Kläder som är nytvättade är fria från skadedjur och behöver inget annat skydd än ett fullständigt tätt emballage. Museiföremål tål normalt inte en grundlig rengöring och är därför speciellt sårbara.

Värmebehandling
Som alla andra insekter tål inte textilskadegörare en uppvärmning till 55°C i en halv timme. Tyg struket med ett varmt järn är också fritt från skadedjur liksom kläder som torktumlats.

Köldbehandling
Insekters förmåga att klara låga temperaturer varierar från art till art. Textilskadedjur dör efter en vecka i en vanlig frys med -20°C. Persedlarna bör paketeras i plastpåsar som töms på så mycket luft som möjligt innan de förseglas. Påsen bör inte öppnas igen innan den har fått omgivningens temperatur.

Inpackning
Tyg som är rent och fritt från skadedjur kan skyddas mot angrepp genom att paketeras i helt täta påsar av papper eller plast eller i speciella malgarderober.

Kemiska medel
I dag kan material och mattor redan vara impregnerade mot mal när man köper dem. Det rör sig om medel som är tillsatta under färgningsprocessen eller i ett speciellt bad. Gifterna bildar en förening med ullfibrerna och dödar insektslarverna när de börjar äta av fibrerna. Ombehandlingen är effektiv blir skadan mycket begränsad innan larven har fått nog, men man får nog räkna med att enstaka fibrer kan gnagas av. Gasning med en giftgas är en möjlighet när det rör sig om större partier mattor eller möbler. En gasbehandling dödar alla stadier men skyddar inte mot nya angrepp. Museala textilier bör i regel inte behandlas med gifter. Dels för att de flesta medel kan ha en oönskad effekt på föremålen som färgförändringar eller fläckar. Dels för att upprepade behandlingar kan ge pro1? lem ur arbetshygienisk synvinkel. Overdriven giftanvändning kan göra museer osunda att vistas i.

Kommentarer

kommentarer

Leave a Reply