Bokskorpion

Om man plockar i en hög med gammalt papper som stått lite fuktigt kan man ha turen att se en bokskorpion. Bokskorpioner har fyra par ben och rör sig lika snabbt framlänges som baklänges. De liknar mycket småskorpioner för underkäkens två yttersta leder har omvandlats till två väldiga tänger. När de rör sig håller de hela tiden tängerna framför sig. Det sitter nämligen känselhår på dem som håller dem underrättade om vad som sker i omgivningen.

Tängerna är inte bara känselorgan. I sin lilleputtvärld är bokskorpionerna glupska rovdjur som jagar kvalster, hoppstjärtar, damm- och boklöss och andra små djur som kommer i deras väg. Givetvis används tängerna till att gripa bytet med. Bokskorpionerna har också giftkörtlar. De mynnar ut på spetsen av tängerna och några arter är uppenbart mycket giftiga i förhållande till sin storlek. Man har sett att de har gripit djur, betydligt större än de själva, som dött ögonblickligen. De är alltför små för att bita genom huden och skapar därför aldrig obehag för människor. Flera arter är vanliga utomhus.

Man kallar dem med ett gemensamt namn för klokrypare. klokrypareDe lever ett undangömt liv under mossa, mellan nedfallna blad och liknande. Andra arter är vanliga på avskrädeshögar där de lever av flugägg och små fluglarver. De tvekar inte att bita sig fast på en vuxen fluga om tillfälle ges. Det är inte ett uttryck för storhetsvansinne och ett försök att övermanna den stora flugan. De vill bara utnyttja flugan som ett praktiskt transportmedel till en ny avskrädeshög med nya flugägg och larver.

Kommentarer

kommentarer

Leave a Reply