Duva

Duvor som bygger bo på våra byggnader är förvildade avkomlingar av tamduvan. De har sitt ursprung i klippduvan. Liksom ursprunget, föredrar den höga avsatser för sina bon. Duvorna kan klara sig med mycket lite bomaterial. Ofta är boet bara en kaka av exkrementer med några enstaka strån eller pinnar men å andra sidan kan den också samla ihop en ansenlig mängd bomaterial under tiden. Duvorna börjar lägga ägg tidigt på våren och kan få ett tiotal ungar under sommarens lopp. Duvorna kan orsaka en del skada genom att smutsa ner byggnader och statyer med sina exkrementer. Dels innehåller exkrementerna urinsyra som är frätande, dels utgör de grogrund för mikroorganismer som kan skada materialet. Bona kan också vara en källa för smådjur som kan invadera huset och irritera de boende. Man menar också att duvor kan underlätta spridningen av ett tiotal mer eller mindre allvarliga sjukdomar men det har varit svårt att påvisa.

Förebyggande åtgärder och bekämpning
Egentliga bekämpningskampanjer mot duvor har i de flesta fall bara kortvarig verkan. Den bästa åtgärden är att begränsa duvornas möjligheter att bygga bon genom att spärra av gesimser, stänga vindsfönster och liknande. På marknaden finns flera system med nät, trådar, taggtråd, plastpyramider och annat som kan monteras på gesimser och liknande ställen och därmed förhindra duvorna från att slå sig ner. Man bör kontakta fackfolk för detta.

Kommentarer

kommentarer

Tags:

Leave a Reply