Loppor

Loppor är mycket fint anpassade efter deras speciella levnadssätt. De’ ras hårda sega kitinpansar gör dem nästan omöjliga att klämma ihjäl och den höga, tillplattade kroppen passar bra för att röra sig mellan hår eller fjädrar. Skulle saker och ting bli hotfulla har loppan möjlighet till ett ordentligt hopp. Ett hopp på 30 cm låter kanske inte så mycket, men det är mer än 200 gånger loppans egen kroppslängd. Det motsvarar ett 350 meters hopp aven människa. Varje loppart är mer eller mindre bunden till ett speciellt värddjur men kan i de flesta fall också suga blod från andra djur. Av de ca 50 lopparterna i landet kan ungefär hälften bita människor.

Loppägg är blanka, ovala och pärlvita. De är ungefär 0,25 mm långa och synliga för blotta ögat. De kittas inte fast på håren som lusägg utan läggs fritt i värddjurens bo eller tamkatters och hundars sovplatser. Larverna lever av diverse organiskt avfall inklusive de vuxna loppornas blodhaltiga exkrementer. Larverna är blinda, vita, maskliknande och utrustade med en rad borst på varje led. Utvecklingstiden är som alltid beroende av temperaturen och kan ta allt från 8 till 150 dagar.

När larverna är fullvuxna, förpuppar de sig i en kokong som är spunnen av sekret från spottkörtlarna. Kokongen är vanligtvis täckt av damm och smuts vilket gör dem svåra att upptäcka. När det vuxna djuret är fullbildat skär den sig ut ur kokongen med hjälp aven tand i pannan. Några loppor väntar i månader i kokongen innan de hoppar ut, t ex under den tid en fågelholk står tom. De vanligaste lopparterna kan kännas igen på de borst och hår som sitter på huvudet och bröstet.

Kommentarer

kommentarer

Tags:

Leave a Reply