Gamasider

Gamasider är en grupp kvalster som omfattar rätt stora, gulbruna, långbenta och livliga kvalster. De flesta arterna lever som rovdjur på andra kvalster och småinsekter men några, t ex Kleemania plumigera, lever av mögelsvampar. Då och då kan de finnas i nya, fuktiga hus eller på loft där det finns fuktigt hö eller halm. Här kan de föröka sig kraftigt och drösa ner i rummen.

Hoppstjärtar
Hoppstjärten har fått sitt namn för att den kan hoppa. Det gör den med hjälp av ett gaffelformat bihang på en av bakkroppslederna som den kan slå bakåt likt en fjäder. De flesta hoppstjärtarna är små, gråaktiga djur men det finns också några starkt gröna eller svarta utomhusarter. De håller till på fuktigare ställen och lever av förmultnande växtdelar, mossa, alger och mögelsvampar. De flesta arter hör hemma i det översta jordlagret, där kan det finnas upp till två miljoner hoppstjärtar per kubikmeter. De kan också finnas i stort antal på avfallshögar samt på ytan av dammar och småpölar.Hoppstjärtar

Det finns många fall där hoppstjärtar utan synbar anledning har invaderat hus i stora mängder från komposter, från vissna blad i hängrännor eller mossbevuxna tak. Hoppstjärtar är rätt vanliga i fuktiga källare. I annars torra rum kan det lokalt finnas möjligheter för dem att överleva på fuktiga ytterväggar och bakom skåp. Fuktig isolering runt vattenrör kan myllra av hoppstjärtar.

Trips
Trips är små och oftast mörka insekter. De kallas också för blåsfotingar eller fransvingar och förklaringen till det är att deras ben slutar med en häftblåsa och att deras mycket smala vingar omges aven hårfrans. Ett annat namn är koleraflugor för de uppträdde i stora mängder under koleraepidemien 1853 och sattes då felaktigt i samband med sjukdomen. Ytterligare ett namn är åskflugor då de vid lugnt, tryckande åskväder kan flyga i tusental. De flesta tripsarter är knutna till växter där de suger växtsaft. De är ganska goda flygare men flyger normalt bara under stilla, varma dagar.

Under sådana dagar kan de förekomma i en otrolig mängd och vara irriterande när man får dem på sig. De ger en krypande känsla på huden och har en viss förkärlek att krypa in under kläderna, in i öron, näsa, mun och ögon. Det är främst sädestrips, Limothrips denticornis, som ger sig till känna. Trips är växtsaftsugare men kan ibland få för sig att sticka in sina mundelar i huden på folk. Trips kan i vissa fall komma inomhus i stort antal. De har en speciell ovana att krypa in i trånga hålrum. Därför hittar man dem ofta bakom tapeter eller bakom glaset på bilder och liknande ställen, men de dör fort i torrt inomhusklimat.

Vanlig tvestjärt
Tvestjärt börjar söka sig inomhus i slutet av sommaren och de letar helt enkelt efter gömställen. Eftersom tvestjärten är nattaktiv sitter den dold dagen lång. Det är här våra hus i hög grad kommer in i bilden med sina eldoradon av sprickor och hålrum vid dörrar och fönster, i hopvikta handdukar och i badtofflor. Tvestjärt kan man se fram till mitten av september, sedan gräver de ner sig i marken och går i vinterkvarter. De parar sig på hösten och ofta övervintrar en hane och en hona tillsammans. Tidigt på våren kastas hanen ut och honan inreder jordhålan som yngelkammare och lägger sina 50 ägg, i runda tal. Tvestjärthonan stannar troget och vaktar äggen.Tvestjärt

Hon försvarar dem med dödsförakt mot fiender och hon pysslar om dem. Utan hennes omsorg blir äggen snabbt angripna av mögel och dukar under, Familjen förblir samlad även sedan äggen har kläckts. Honan vårdar sina yngel vilket är ganska enastående i insektsvärlden. Efter hand som ungarna växer vågar de sig längre från boet när de letar mat och utvecklas under sommarens gång till könsmogna individer. Vanlig tves~ärt är i det närmaste allätare. Den äter både döda växtdelar och levande växter. Tvestjärten går på kadaver och anfaller gärna mindre insekter och kvalster. Den kan göra skada i trädgårdar och i plantskolor för den gnager på växterna, men å andra sidan kan den ta kål på en del andra skadedjur som bladlöss och spinnkvalster, så skadan och nyttan går väl jämnt ut.

Tvestjärten skapar olustkänslor hos många. Troligen kan man finna förklaringen till denna olust någonstans i det omedvetna, men faktum är att tves~ärtar alltid har spelat en roll i folktron och på de flesta språk antyder deras namn att de har en viss förkärlek till öron. ”Söt och oskuldsfull” säger en tves~ärtmoder om sin son i en av Re. Andersens sagor, ”hans största önskan är att en gång få krypa in i örat på en präst. Han är så älskligt barnslig att det är en glädje för en mor.” I den värsta versionen går historien ut på att tves~ärten klipper hål på trumhinnan för att lägga ägg i hjärnan, men det är naturligtvis en skröna.

Naturligtvis är det möjligt att en tves~ärt av misstag kan krypa in i örat lika väl som något annat kryp kan göra det. Namnet tves~ärtsyftar på tången i bakändan. Den kan användas både till försvar och anfall, inte minst under parningen. Människor kan den ge ett nyp om den blir klämd. Nypet kan kännas men det går inte hål på huden. Vill man undvika invasioner är det först och främst viktigt att inte ge tves~ärtarna goda livsbetingelser i närheten av huset. Kraftig vegetation och komposter kan ge många tves~ärtar.Man kan minska plågan genom att fånga dem i fällor, tex genom att fylla blomkrukor med träull eller liknande och ställa dem upp och ner. Tves~ärtarna kryper gärna in i fällorna som kan vittjas varje morgon.

Kommentarer

kommentarer

Tags:

Leave a Reply